Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre.

Empatisk nyfikenhet eller konfrontation?

Det var ett mord som chockade inte bara det lilla samhället Kode norr om Kungälv, utan hela Sverige. John Hron var bara 14 år när han torterades till döds av nynazister.

Christer Mattsson var då boende i Kungälv och hade redan tidigare börjat intressera sig för rasismens mekanismer. Nu 21 år senare är han tf föreståndare för Segerstedtinstitutet vars uppdrag är att ”bidra till kunskapsutveckling kring preventivt arbete mot våldsutövande ideologier och strukturer samt rasistiska organisationer”.

Genom åren har Christer Mattsson mött många unga människor som, i brist på bättre uttryck, radikaliserats med religiösa eller politiska motiv.

”På Skolforum kommer jag att tala om hur olika våldsutövande identiteter växer fram. Vad som faktiskt är upplevd verklighet och därmed övertygelse för de här människorna. Just vad identitet är och leder till är extra viktigt att försöka reda ut. Jag menar att identitet, det egna jaget, inte plötsligt bara uppstår av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle runtomkring.”

När man förstår det sammanhanget är det lättare att förstå killen eller tjejen som skriker ut sitt hat. Christer Mattsson säger att den naturliga reflexen är att konfrontera hatet, men att det riskerar att bli kontraproduktivt.

”Min erfarenhet är att lärare ofta bidrar ofrivilligt till radikalisering. Konfrontativ pedagogik riskerar att låsa in eleven i en intolerant position i stället för att öppna upp för reflektion. Den som plötsligt blir kraftigt ifrågasatt har väldigt nära till att uppfatta försvaret av sina idéer också som ett försvar av sig själv som människa. I ett klassrum finns också dimensionen att inte förlora ansiktet inför sina kompisar.”

Christer Mattsson säger att det inte minst är egna misslyckanden som ligger bakom slutsatsen att empatisk nyfikenhet fungerar bättre än konfrontation.

”Som med allt socialpedagogiskt arbete så måste där finnas medvetenhet och långsiktigt tänkande. Lärare ska givetvis inte bli socialarbetare. Men rent generellt behövs det mer kunskap i skolan om sådana här saker. Det som nog fungerar bäst är handledd praktik. Det vill jag se mer av i skolan.”

Nyfikenhet, empati och tid är nyckelbegrepp för Christer Mattsson.

”De allra flesta jag möter är trots allt funktionella individer som det går att föra samtal med. Men det krävs betydligt mer än ett samtal. Det tar tid. Insikten är att svartvitt och extremt tänkande drivs av väldigt entydiga bilder av tillvaron. Dessutom har de ofta erfarenheter av utsatthet, diskriminering och orättvisor. Just därför är det så viktigt att hjälpa de här unga människorna att bättre förstå sig själva och världen de lever i. Nu kanske någon tycker att det låter flummigt, men det är i högsta grad beprövad färdighet.”

På höstens Skolforum kommer Christer Mattsson att utveckla sina tankegångar om hur skolan ska bli bättre på att förebygga mot extrema rörelser och främlingsfientlighet. Andra intressanta föreläsare är Jason Timbuktu Diakté som pratar om mångfald och Lärarnas yrkesetiska råd som genomför några pass om angelägna frågor.