Vi använder oss av cookies för att göra din upplevelse bättre.

Läs intervjun med Sandra Brömster

Sandra Brömster menar att målet måste vara att det inte ska finnas några kill- eller tjejgrejer – bara grejer.

Det var i sitt arbete som klasslärare på Skarpnäcks fria skola som Sandra Brömster blev intresserad av genusfrågor och normkritik. Hon såg, som vi alla gör, hur barnen var påverkade av traditionella normer. När hon letade efter litteratur och arbetsmaterial i ämnet så var det väldigt tunnsått. Alltså skrev Sandra Brömster boken hon själv ville ha – ”Tjejer kan också leka med dockor”.

”Det är viktigt att understryka att genuspedagogiskt arbete framför allt handlar om att alla, oavsett kön, ska få välja fritt vad de vill göra utan att begränsas eller dömas av sin omgivning. Ett exempel på begränsande könsnormer är att vi ofta förknippar dockor med flickor, trots att alla barn kan leka med dockor. Ett annat är att vi ofta ser positivt på så kallade ’pojkflickor’ medan ordet ’flickpojke’ inte ens existerar.”

Det jag vill att man ska göra i skolan är att ifrågasätta könsnormen. Med ett normkritiskt perspektiv kan vi förändra begränsande strukturer och normer i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i färdiga mallar.”

Sandra Brömster säger att normkritik kan ses som motsatsen till toleranspedagogik, som länge har varit dominerande.

”Toleranspedagogik uppmanar de som följer normen att tolerera dem som avviker från den. Att göra det är att placera makten hos dem som följer normen. De som avviker från normen blir då maktlösa och beroende av andras välvilja, en välvilja som tyvärr inte alltid finns där. Normkritik går tvärtom ut på att ifrågasätta och förändra själva normen så att alla ges makten att göra fria val för sig själva.”

Sandra Brömster säger att första steget i normkritik alltid är att titta på sig själv.

”Vi som har levt längst har av naturliga skäl blivit mest utsatta för normer. Om vi ska kunna befria oss från dem och visa på andra perspektiv för barnen måste vi göra upp med våra egna värderingar och förhållningssätt.”

Sandra Brömster säger att det roligaste i sammanhanget är att det går att åstadkomma så mycket. Med ett medvetet arbetssätt kring genusfrågor så går det att skapa fantastiska förändringar.

”När vi började i Skarpnäck så lekte barnen väldigt stereotypt och uppdelat. Genom projektets gång så blev det i stället väldigt blandat. Flickorna och pojkarna lekte mer tillsammans och med en större variation av aktiviteter. Det i sin tur ledde till en mycket härligare stämning. Det var helt fantastiskt att se.”

På Skolforum kommer Sandra Brömster att fokusera på genus och normkritik och ge en rad exempel från en förändrad skolvardag. Du möter också andra intressanta föreläsare som exempelvis Monica Vikner Stafberg på Södertörns högskola som ska berätta om hur ett interkulturellt perspektiv kan utveckla undervisningen och professorerna Eva Reimers och Lena Martinsson som resonerar kring hur normer skapas och upprätthålls och vad som kan göras för att bryta dem.